... Den är så oseriöst ful och gullig samtidigt funderar jag på att köpa detta.

- Premiär 31/5 kl. 10.

Ses vi där?

Kommer vara där och handla, absolut! Saker till lägret och andra viktiga saker som jag behöver till hästarna.

 

Det där tränset, nomnom

389:-

Jobbade med att få lite engagemang i Sigurd nu. Det ÄR inte roligt att vara i paddocken 10 dagar av 7 i veckan. (skämt åt sido...) Men eftersom våran "korta" uterittsrunda är förstörd av folk som har slängt ut leksaksbarnvagnar och trehjulingar längs med vägen är den omöjlig att rida för oss just nu.
Den är så att säga: FÖR läskig så att t.o.m diken, lastbilar, motorcyklar och vad som helst är tryggare. Då är iofs Sigurd VÄLDIGT trafiksäker, men ändå.

Tillbaka där vi var.
Bomtränade Sigurd idag för att få lite engagemang och go i honom, och jotack, det fick jag allt! Han sökte sig riktigt bra till handen och ville jobba, även om huvudet ofta var uppe i luften så var det också många gånger fint framme och var där det skulle, och han jobbade bra med ryggen och sidvärtes, böjningar och övergångar.

Nu har jag inte ridit Sigurd på två dagar. Men det är dels för att jag är sjuk, och för att jag har min SISTA röntgen & läkartid imorgon. = Blir bilderna och utlåtandet bra så kommer jag troligtvis bli friskförklarad och slippa korsetten, även om jag fuskat med den väääldigt mycket det senaste.

Imorgon blir det alltså ridning för Sigurd igen som vanligt, hade planerat ett rullande ridpass med bara kondition runt ridbanan och stärka ridvägar, volter, övergångar och bara rulla på runt spåret i skritt, trav och galopp.

Hittade detta superbra klipp HÄR och ska absolut använda det på Sigurd varje dag och före och efter varje ridpass.

Jobbade Sigurd i paddocken nu på kvällen. Blev bara skrittjobb på volten och försöka få ner honom i en ärlig form. Även bättra på min sits mer, då jag är så osäker med den.
Sara var där och var min PT, och kändes jättebra när det väl gick bra. Han kan faktiskt jobba ordentligt om han väl vill.

... Som t.ex en ljusblå trehjuling vid vägkanten, en leksaksbarnvang och dockor vid en sten. Det är sådant som förstör en uteritt för mig och Sigurd.
Han totalvägrade att röra sig en meter, stod och skakade på stället och backade ner i diket.

Jag såg ingen mening med att tvinga honom fram från ryggen, utan gör det ikväll efter vi har ridit ett pass, så går vi den vändan och skrittar av.
Det är nog lättare om jag går före med lite godis i fickan och massvis med beröm.
För något utav det läskigaste han vet, är leksaker, barnvagnar och sådant, och när allt är på samma ställe blir det inte särskilt bra.

Vart jag vill komma med Sigurd detta året. Sätta upp mål, delmål och börja satsa på riktigt. Vill jag bara sanda paddocken fyra gånger i veckan och sedan göra något annat utan att det leder någon vart... Känns inte riktigt som något jag vill.

Han börjar ju också vilja framåt, vidare och detsamma med mig. Varför inte satsa. Jobba på det och verkligen komma någon vart. Visst han är gammal, men so what? Visa dom att vi kan, han är ju fortfarande fräsch, fräschare än de flesta och sålänge jag VET att han KAN och VILL så kommer vi kämpa.

Satsa på några små P&J till hösten majbi och någon lätt debuterande dressyrklass bara för att testa vart vi ligger.

Börja träna för en tränare, vet precis vem, och det kommer bli så sjukt bra!
Komma en bra bit på den vägen bara på att få en PT.

... Började med tömkörning och slutade med longering.
Sigurd jobbade på bra idag när han väl förstod vad han skulle göra. Tog longeringslinorna istället för tömmarna idag och tänkte låta honom gå lite längre fram idag. Först förstod han inte alls, snurrade på stället och var helt förtvivlad. Men efter en stunds longering, tömkörnings varvande mellan där tyckte han det ändå var helt okej och var tillfreds med situationen.

Eftersom jag är ganska ny på det här med tömkörning så kan jag ju inte begära mer av Sigurd än av mig själv. Så tyckte att det gick super med det vi presterade.
När han fick trava och korta traven på volten var han ruskigt snygg också!

Tagit hem några schabrak, vojlockar, nosludd och grimmor som ska hinna tvättas upp innan lägret 11-21/6.
Idag tvättade jag rent transport/svettäcket och nu hänger det på tork.

Känns bättre att förbereda och tvätta upp i tid än att stressgöra det någon vecka innan.

Ja, jag rider med foppatofflor. Anser inte det som annorlunda då jag inte rider speciellt krävande pass, utan är under igångsättningsperiod av både mig och Sigurd.
Ibland passar jag även på att rida barfota eller med strumpor. Beror helt på hur jag känner och bekvämlighet.
Det gäller ju dock att vara lite bättre klädd när man ska iväg, annars spelar det ingen roll för mig.

Jobbade Sigurd först med gummisnodd för att få honom att söka sig mer till samling, han jobba på super! Hade inte på snodden i mer än tio minuter, sedan kunde jag gott jobba honom ståendes i trav och två samlade galoppfattningar.
Känns som att jag behöver börja rida honom i mer än skritt om han ska börja få kondition till lägret, vilket är om ca 3 veckor.

Min kära pojkvän agerade fotograf, och utan att jag ställde in några inställningar blev dem som dem blev. Men några bra bilder blev det.
Och min outfit?

... Bilderna från tävlingen förra helgen. Så dem lär komma upp här lite om vartannat, vet ni om att ni var på Skaraortens och tävlade ska ni hålla utkik framöver :)

Blev inte att jag jobbade Sigurd alls nu på förmiddagen, det var redan över 20 grader när jag kom till stallet vid nio-tiden, och jag kände att då var det ingen idé att ens försöka få honom att jobba i värmen.

Tog in honom och borstade honom en lång stund, knoppade luggen och funderade och funderar fortfarande vad det kan vara som gör att han vill klia sig så på huvudet. Stod en lång stund med piggborsten och bara kliade honom i pannan och Sigurd höll på att somna. Lilla gubben.

Tog i alla fall och skruvade ner hans hållare till vattenhinken, skruvade upp en tillfällig ring för hönätet så jag vet vart det ska sitta och satte upp boxskylt och sådana småsaker.

Släppte Sigurd i trädgården och lät han gå och beta där medans jag låg och solade. Han njöt nog minst lika mycket som jag gjorde.

Dagens planer är att mocka ur Sigurds spilta som han stått i från att han kom i november tills betet nu. Mocka ur den, och Librettos box, flytta ur allt ur boxen och flytta ner allt så att Sigurd kan stå där inne till hösten. Skrubba rent och tvätta fönstret osv osv.

Så blir en hel del jobb idag. Ska ändå försöka mig på att tömköra Sigurd idag. Longering är ingen idé eftersom paddocken är alldeles för gropig, hård, torr och sådär. Det får jag vänta med tills den är harvad.

Möjligtvis kan jag dra med mamma som kan fota lite bilder så att ni får se när vi jobbar, skulle det inte vara roligt?

Igår följde jag med Sara när hon tog en liten barbackatur med sin underbart söta fjording "Lillen". Man kan inte annat än smälta när man ser hur underbart charmig han är.

Igårkväll åkte jag iväg till Sara en sväng, småsnackade lite och badade hundar. Såklart fick kameran följa med då det var en så fin och varm kväll och några bra bilder blev det faktiskt.

Blev jag helt slut efter att ha varit i stallet. Vilket resulterade i att jag faktiskt dejtade sängen redan vid 17 tiden igår. Tills nu på morgonen.
Jag tror att den psykiska press med Libretto, mina värktabletter för ryggen och allt annat i mitt liv just nu får mig helt utmattad.

Men jag ska gottgöra er underbara människor som följer mig så godtroget!

INNAN jag åker till stallet idag slänger jag in några tidsinställda som kommer upp under dagen, med bilder och sådär!

Något jag funderar på, och som jag aldrig själv varit med om är att växa ur eller bli för gammal för sin ponny.. Hur det känns att behöva ta det beslutet att sälja sin bästa vän och jobbarkompis för att man faktiskt vill vidare i livet. Det är ju inte rätt mot ponnyn heller att behöva gå hemma och skrutta när den, likaså du, älskar att erövra banan.

Funderade mycket på detta medans jag fotade idag, då jag såg många långa ponnyryttare, och även många små på stora ponnysar. Åldern har ju minst lika stor betydelse om man ska tävla sig upp i klasserna på de olika kategorier av ponnyer som finns...

Själv har jag alltid ridit häst, förutom på ridskolan och när jag precis började rida. Det är också där jag känner mig tryggast och vet vad jag har att göra med.
Jag vet också att jag aldrig blir för gammal eller för lång för att någon dag våga mig ut på en tävlingsbana och tävla. Precis lika mycket som jag tycker om att kolla på annonser om fina tävlingshästar som är till salu, drömma mig bort om att jag inte alls är tävlingsrädd och köper en jättefin, supersnygg häst och kommer hur långt som helst med den.

För att vinna en rosett i livet hade ju inte varit för mycket begärt, och hade nog varit en väldigt stor erfarenhet. Oavsett vilken sorts rosett det var, eller placering.

... Men blev en hel del. En hel massa faktiskt. 886 bilder, då inte kollat igenom alla, så bort med några, men ca 800 i alla fall.
Så kommer ta en stund att välja ut och få upp dem på bloggen. Men bjuder på lite andra bilder från tävlingsplatsen sålänge.

... Börjar tröttna på att det aldrig verkar släppa, och tröttnat på att ha korsetten och halskragen på mig. Vill inte mer!
Vill kunna rida som vanligt, sova utan att vakna av värk och leva utan alla värktabletter. Förhoppningsvis håller ryggen på att läka nu, men det känns ändå så hopplöst. 10 veckor av mitt liv som jag kunde gjort massvis med underbart på.
Gjort min examen till Hästskötare till exempel - nu måste jag vänta tills nästa vår..
Fortsatt att gå i skolan, rida Sigurd och få slutbetygen klara.

Allt bara sopades när jag ramlade av och blev fast här hemma. Känslan av att vara så sjukt dålig och ha skuldkänslor över att ha ridit Libretto fast han hade ont och jag inte märkte det innan jag satt upp, att han skenade iväg med mig och gjorde ett luftsprång och sedan bockade av mig så jag föll till marken.
Det värsta med allt var ju att jag skulle visa upp honom till försäljning och hon som skulle köpa stod brevid och såg på, det var hon som var snabbast fram till mig och frågade hur det gick och om jag kunde andas.
Pinsamt.

Enligt alla väderleksrapporter ska det äntligen bli varmare nu i veckan. Hoppas verkligen på det!

Imorgon är det upp tidigt och slänga i sig en ordentlig frukost, för sedan blir det Skålltorp och fotografera hästar och ekipage under hela förmiddagen.

Kommer naturligtvis slänga upp lite bilder här på bloggen sedan när jag kommer hem. Men ni får leva med en tom blogg imorgon, för min mobilblogg funkar inte.

Köpte mig på rea faktiskt en kandarstång för 149 spänn. Den skulle egentligen kostat 399:- och var en Globus stång. Tänkte att den kan ju vara bra att ha om man utvecklas i ridningen och vill ha den för att kunna göra lättare tygelfattningar osv.

Sitter och tänker på hur mycket jag har försummat, förlorat och tappat genom året. Jag förstår egentligen inte hur det kunde gå så fort att mista personer som är så underbara, som betydde så mycket för mig, som jag gjorde allt med, som jag kunde prata om allt med...
Nu sitter jag här, ensam med Sigurd, lämnad av alla vänner som jag så tryggt hade vid sidan om, som sa "jag kommer aldrig lämna dig"
Jag älskar dem jag har, underbara vänner, men inte så nära mig som jag hade velat, den vännen som man kan dela allt med, som man öppnar sitt hjärta för. De flesta vänner jag har bor ganska långt bort, eller känner jag att jag inte kan öppna mina innersta känslor för. Det är rätt ut sagt förjävla jobbigt att vakna varje morgon, stallet, familjen, pojkvännen, folket i stallet, och facebookvänner...

Jag har inte ett jävla glansigt liv med en häst värd flesta tiotusen eller tävlar varje helg, känner massvis med kändisar eller har massvis med prylar och skryter om mina märkesgrejer.
Men jag är glad över det jag har, att jag får dela mitt liv med hästarna, att jag utvecklas varje dag och lär mig något och att jag faktiskt har råd att köpa något för de få pengar jag faktiskt har.
Hade det inte varit för Sigurd, min underbara pojkvän och min familj, så hade jag aldrig varit här, jag hade inte ens orkat mig upp på morgonen eller haft lusten att kämpa. Men dem får mig att vilja och jag gör det för deras skull och för att jag vet att jag kan och vill!

Jag ber inte om massvis med vänner, folk som messar eller ringer, jag ber bara om att folk ska ha förståelse för att det inte är lätt att vara ensam när man lovas tomma löften.

Blir att mocka stallet nu, och förhoppningsvis hinna knäppa lite bilder innan regnet kommer!

Eftersom jag inte har köpt något regntäcke till Sigurd utan bara lånat så känns det som att det är dags att köpa ett. Så vad skulle inte jag vilja ha mer än detta GRÖNA underbara regntäcke från Hööks till min älskade Sigurd?

Ut till stallet nu då och greja lite, skruva upp lite krokar, byta grimmor, kolla till hagar och lite sådant.
Tar ett pass med Sigurden också.

Skriver när jag är tillbaka.

... Det hade jag fram tills nyss då jag kollade annonser och hittade en väldigt speciell annons som fick mig att ha väldigt dåligt samvete om att faktiskt generalisera en hästsort såpass.

Säkerhetsväst jag köpt mig?

Jag skulle gjort min hästskötarexamen från Dalslands folkhögskola för ungefär en månad sedan. men eftersom jag fick en sådan allvarlig fraktur när jag ramlade av en utav hästarna på gården så fick jag hoppa av utbildningen och fortsätta läsa på distans det som var kvar.

Det verkar som att det aldrig slutar. Men jag hoppas att NÄR det väl slutar så kommer världen att explodera i underbart gröna lov, gräset kommer växa och allt annat som är så fint såhär framåt sommaren.

Att jag tydligen är omogen, inte är som en 20åring och "vad är det för hästägare"
Jag är inte värd att stå inackorderad någonstans, tar mig friheter och "äger" andras stall och min mamma "hotar" folk.
Alltså detta är så läsvärt så jag skulle kunna sitta hela natten och bara fortsätta att argumentera och läsa.

Ibland undrar jag om vissa människor är födda med hjärnor överhuvudtaget. För ibland verkar det inte så. Man anklagar mig för att vara en dålig hästägare för att jag låter min häst springa i hagen, medan personen själv i fråga inte ens ger sin häst rätt mat så att den går upp i vikt.

Personen ifråga vill ha hjälp, när man kommer med hjälp, som att jag visar hur personen ska tränsa, gör hon det inte själv utan jag får göra det, när jag vill hjälpa med bättre foder är det ingen idé för det fodret som dem har är tillräckligt bra and so on.
Varför ska jag hjälpa då?

Sen mockar jag ur deras boxar, städar stallet, sadelkammaren och annat. Låter personen låna mina saker fritt, eftersom jag fick stå gratis i stallet med strö och hö.
Även om höet var av så dålig kvalité att det egentligen bara var tuggmotstånd och ingen näring i så var det i alla fall hö, och det fick duga och jag var nöjd.

Eftersom det inte skrevs några avtal när jag flyttade Sigurd så var det fritt fram för mig att göra i princip vad jag ville, eftersom jag inte hade något att rätta mig efter. Hade jag haft ett kontrakt att gå efter så hade jag ju absolut gjort det. Men det är lätt att komma efteråt och klaga och komma med pekfingrar.

Det är ändå inte billigt för mig att låna ut torrschampoo osv för flera hundra för hästar som bara ska gå i hagen och skrota, mina schabrak, ridspön, bett, benskydd och luvor.
Otacksamhet.

Sigurd är som sagt hemma igen.
Efter den traumatiska händelsen på söndagsnatten så är han förvånansvärt lugn och behaglig.

Allt började med att jag skulle flytta honom till en annan hage i det andra stallet då det var dåligt med bete där de tre stora hästarna gick, och eftersom Sigurd är såpass gammal behöver han gräset och näringen i det. Så jag flyttade över honom i en egen liten hage mot söndagskvällen och tänkte låta honom gå där över natten. Vilket inte ALLS passade dem som jag var inackorderad hos, för då skulle ju absolutley deras lilla russ som skulle åka morgonen efter stå i den hagen.
Jag flyttar på Sigurd åter igen till en egen hage med mer gräs och låter honom vara där, funderar redan då på att flytta tillbaka honom till det gamla stallet eftersom hagarna var bättre.

Senare på kvällen skriver jag att jag kommer och flyttar Sigurd morgonen därpå , ca 08 tiden.
Men det godkände dem inte, utan jag skulle komma efter klockan 15, för innan dess skulle dem lasta ponnyn osv (08.30 och framåt.)

Jag sa tydligt att jag är borta från gården klockan halv nio, och jag hämtar hästen på morgonen, för jag har ingen möjlighet att komma på eftermiddagen, och jag hämtar honom när jag vill.

Då kom det.

- Hämtar du inte honom nu så släpper jag ut honom ur hagen.

Paniken som uppkom i mitt huvud och hur jag började störtgråta och inte visste om min häst skulle överleva natten eller inte var så otroligt hemsk. Trodde aldrig att jag skulle få se honom levande, men jag åkte ner men en kompis, pojkvän, kusin och hennes kompis, vi packade bilarna fulla med saker, och min pojkvän och min kusins kompis tog Sigurd och gick med honom från deras stall tillbaka till där Sigurd stod först, det är ca 3 km, klockan 23 på kvällen, med bara en ficklampa...

Jag är så tacksam över att Sigurd klarade det, att han lever och evigt tacksam till alla som hjälpe mig med mina saker osv.

Men nu vet jag, att jag aldrig mer ska vara "snäll" mot någon annan för att dem behöver hjälp, utan det för man lösa själv. Jag har lärt mig av mina misstag nu och jag gör aldrig om det.

Betalade de sista räkningarna och hyrorna idag. Det visade sig att jag hade 1500 ca kvar på kontot. Det betydde raka vägen till Skara Ridsport och handla!
Vita benlindor, ÄNTLIGEN! Hittade jag några som jag tyckte var värda priset att köpa och var 50/50. Även ett nytt flugpannband till Siggeruden och solhelosan till de hästarna i stallet som behöver det nu när solen bränner så.

Beställde sedan en säkerhetsväst, som förhoppningsvis kommer att passa. För är man kort och tjock som jag så är det svårt att hitta. Ärligt talat är det lättare om man är stor och tjock. Men ja. Nu håller jag faktiskt på att gå ner i vikt så det är ju inte det, mest att nästan alla västar som jag testade var för långa. UTOM EN. Den fick det bli. Dem skulle bara beställa en i strl L då jag inte fick strl M stängd över brösten, och det känns ju lagom snyggt och säkert att rida så. *ironisk*
Så västen kommer om ca två veckor, och veckan efter det blir jag troligen av med min korsett och halskrage som jag då haft i 10 veckor. Inne på 7.e veckan just nu!

Bilder från idag när jag åkte till stallet för att prova lindorna och longera Sigurd lite. Vilket inte gick så bra, eller, ja det gick så bra det kunde gå när en skramlande traktor åker kant i kant med paddocken.
SUCK på bönder i dessa tider.

... att fixas.
Så om ni undrar varför den ser åt helvete ful ut, rörig och helt knasiga och inte alls intressanta inlägg är det för att jag håller på att koda iordning och fixar alla knappar, ikoner och allt som ska på plats.

Ikväll ska nog allt vara klart!

Håller på att fixa med bloggen, som ni troligen ser. En header ska troligtvis komma upp snarast och bloggen göras klart under veckan också.

Denna bloggen kommer mestadels handla om mig och Sigurd och våran utveckling tillsammans och vad vi hittar på för saker.
Även de andra hästarna på och folket på gården kommer att uppmärksammas i bloggen och det kommer såklart att finnas massvis med bilder att kolla på.

Tills dess får ni hålla ut vänta!